Får inte glömma styrketräningen

Det har inte blivit så mycket styrketräning den senaste tiden, för jag springer hellre än går på gymmet. Det är roligare och härligare att springa, och det går snabbare. Men jag får bättra mig och styrketräna 1-2 ggr i veckan. För när jag styrketränade igår, så tar det emot och i flera maskiner får jag sänka vikterna lite grann. Och idag har jag faktiskt lite träningsvärk. Styrketräning gör mig också mindre stel och mindre spänd i musklerna. Så mars pannkaka in på gymmet regelbundet!

Intessant mätning

Idag har jag gjort en fördelningsmätning på det nyaste och fräschaste gymmet i stan. Med hjälp av ström har jag fått uppmätt hur stor del av mig som består av fett, vätska och muskler. 23,4 kg är fett (borde vara max 17,9 kg för mig personligen), 28 kg är vätska (borde vara max 21,8 kg för mig personligen) och 26,6 kg är muskler (borde vara minst 24,6 kg, så jag ligger över det). Intressant, eller hur? Alltså att man kan mäta så här.

Konsultens råd till mig, för att komma ur dödläget i min viktminskning, var att äta direkt efter träningen, med motiveringen att eftersom jag tränar så mycket, så måste kroppen direkt få energi för att inte ställa in sig på sparlåga utan vara säker på att efter ansträngning kommer energitillförsel. För mig låter det inte speciellt troligt att det ligger i det, men det är värt att testa. Vad säger mamma närinsfysiologen om den teorin?

UPPDATERING: Mamma säger att denna teori förmodligen inte stämmer. Och så förklarar hon på ett mycket trovärdigt sätt att i musklerna finns det lagrad energi i form av glykogen. Det finns 100-400 gr glykogen i påfyllda muskler; ju mer vältränad man är desto mer glykogen man kan lagra. Om man äter ännu mer så lagrar kroppen överskottet av energin i form av fett. Jag som är hyfsat vältränad bör ha 200-250 gr glykogen i musklerna. På mitt träningspass gör jag av med kanske 400-500 kcal, vilket man får av 100-120 g glykogen. Det innebär att jag på ett träningspass inte ens tömmer lagret av mitt glykogen, vilket är förutsättningen för att musklerna ska kräva mer energi, från antingen mat eller fettdepåer.
Dessutom uppmanade gymkonsulten mig att variera träningen. Detta hör man också ofta - att samma träning "dag ut och dag in" inte skulle ge lika mycket viktminskning/muskelbyggande som varierande träning som "chockar" kroppen. Undra om det verkligen är sant?

Men i övrigt är jag nöjd med mätningen och gymmet hanterar dessa mätningar seriöst och kunnigt.

Träning minskar smärta

Jag har haft jätteont i skuldran och axeln i några dagar. Vet inte riktigt vad det beror på, men jag har haft mycket undervisning och jag sprang och spände mig under joggingturen i tisdags.

Så igår gick jag och styrketränade. Det brukar hjälpa. Och idag är jag mycket mycket bättre, även om jag fortfarande är stel. Men visst är det coolt att styrketräning hjälper! Det måste ju ha något med blodgenomströmning att göra, men jag ska försöka ta reda på mer om det.

Så nära minus 40

Det är så nära - 40 kg nu! Lär väl komma dit när vardagen återvänder, men jag vill NU se siffrona krypa under 80 kg!

Mer har nog hänt med kroppen än vad som visas på vågen. Köpte just ett par (för mitt vidkommande) osannorlikt små byxor, som sitter kanon. Så vågen visar nog inte allt, det har nog byggts en hel del muskler här på senare tid.

Detaljer och små rörelser

Var i förra veckan hos den otroligt duktiga sjukgymnasten igen. Hon som säger så jobbiga saker. Men kloka. Och rätt. Om vaden ska bli helt bra så måste jag belasta min rygg (via knäna) annorlunda, och bygga muskler som jag inte har. Jag fattar det intellektuellt. Men övningarna är irriterande simpla och ändå så svåra. HELA fötterna i golvet, avslappnade knän, spännda magmusklerna under naveln (så att man ej svankar) och så spänn YTTERSIDAN av låren, muskeln som går från knät, på utsidan om låret och upp i rumpa och rygg. Kan det vara svårt? Det ÄR svårt! Bara att stå med hela foten i golvet (hela trampdynan och hälen) är en utmaning. Sen att hitta de där lårmusklerna och att spänna dem utan att spänna en massa annat.

Nu har jag tränat på det i helgen och på några andra simpla men effektiva övningar och - tänka sig - jag känner inte av vaden efter lördagens 5 km jogging och söndagens timme på gymmet. Är detta lösningen? Jag var visserligen också mycket noga med HUR jag sprang i lördags, så det finns nog detaljer som samverkar, men jag är SÅ glad för att jag fått en så bra hjälp från sjukgymnasten. Och det är inte en massa krämer, produkter, tillskott, utan ren och skär träning.

Äntligen någon som kan något

Jag fick för drygt ett halvår sen hjälp av en sjukgymnast på företagshälsovården att bli av med min hälsporre på vänster fot. "Receptet" var framförallt ändra kroppshållning, inget annat. Idag var jag där med min onda vad, och mycket riktigt, hon kunde visa på att låsningar i ryggen är det som påverkar vaden. Med akupressur i huvudet, nacken, svanken och bäckenet så menar hon att hon "återställt" låsningarna. Det återstår ju för mig att se, men att vaden blev påverkad, det råder det inget tvivel om. Efter hennes mycket lätta behandling har jag jätteont i ankeln! Fick också tre stärkande/stretchande övningar att jobba med. I synnerhet en var superskön!

Jag blir alltid imponerad av folk som verkligen vet vad de gör. Ska bli spännande att se om hon lyckas hjälpa mig även denna gång (men det beror ju också på mig), men jag blir i alla fall imponerad av hennes blick och holisiska syn.

Hellre lite protein åt gången

Hörde något intressant på radion igår. Myten är ju att för att kunna bygga mycket muskler så ska man äta mycket protein, men det gäller att äta lite åt gången. Kroppen kan nämligen inte bygga muskler av mer än 30 gram protein i taget, motsvarande en 120 grams hamburgare, enligt ny forskning gjord vid universitetet i Texas. Det protein som kroppen inte kan tillgodogöra sig vid ett större intag, kan istället lagras som fett, konstaterar forskarna. Rekommendationen är alltså att den som vill maximera sitt muskelbygge sprider ut proteinintaget över måltiderna.

Läs mer om radioinslaget här.