En som ska opereras

I övermorgon ska en ung kollega till mig opereras. Jag önskar honom SÅ mycket lycka till. Jag önskar att operationen blir rätt för honom, för det är ingen självklarhet. Jag önskar att det går bra och håller tummarna för att han är på benen snart.

Jag börjar nästan gråta när jag tänker på hur mycket operationen betytt för mig. Jag måste påminna mig om livet innan för att inte glömma bort det. Detta känns nu som mitt normala liv. Men nyss var verkligheten en helt annan, då så mycket energi gick åt att tänka på mat, ha ångest, planera, förbanna, vara ledsen.

Sen jag började på Jula, så kan jag visserligen inte träna så mycket som förut, men matordningen är bättre och avsaknaden av fikor nästan total. Jag är uppslukad av jobbet och den motivationen är det lätt att bli hög på, istället för bullar och choklad.

Jag älskar den bara två år gamla tillvaron och önskar jättemycket att min kollega snart får uppleva samma sak.